Järnets plats i röda blodkroppar och dess betydelse för syretransport känner de flesta till. Men varför behöver vi fungerande koppar ihop med järn? Och hur kan man ha till synes lagom mycket järn i blodet men samtidigt för mycket eller för lite av det i vävnaderna? Här dyker vi på djupet i hur järn på olika platser i kroppen utför sina uppgifter och samverkar med andra mineraler och näringsämnen.
Järn krävs för liv och energi
Järn är en av de mest förekommande metallerna på jorden och i kroppen. Järn ger oss bokstavligt talat liv. Järn sitter inuti hemoglobin, vars uppgift är att leverera syre till vävnaderna.
Järn ingår i energiproduktionen inne i varje cell (utom just i de röda blodkropparna, de är upptagna av syretransporten).
Koppar krävs för att järn ska fungera bra i kroppen
Järn behöver balanseras av koppar för att inte bli en belastning på grund av dess starkt oxidativa förmåga. Därför är det inte bra att ta tillskott av järn – särskilt inte syntetiska/metalliska tillskott - utan att veta om det verkligen behövs.
Kopparenzymer ser till att järnets oxidativa potential hålls i schack, att järnet är i bra skick och redo att återanvändas i kroppen.
För mycket järn eller för lite?
Men var finns järnet i kroppen och hur hanteras det?
Vid bakterieinfektioner åtgår järn - som vi skrev om här och kroppen binder då in järn för att gömma undan det.
Vid kroniska infektioner kan överskottsjärn över tid lagras in i vävnader som i leder och brosk vilket ger värk, stelhet och ökad inflammationsgrad.
Om kroppen inte har förmåga att återanvända sitt järn till nybildning av röda blodkroppar kan inlagring komma att på sikt ge samma effekter som vid järnbrist; trötthet, tung andning vid ansträngning med mera.
- Att ha för lite matsmältningsenzymer kan bidra till ett för högt upptag av järn.
- Leversjukdomar och alkoholintag kan bidra till järnöverskott.
Järn och mental hälsa
Järnbrist påverkar syretillförseln även till hjärnan. Detta kan vara en bidragande faktor till uppmärksamhetsstörningar, hyperaktivitet och kognitiva svårigheter. Det kan också ge nedstämdhet, trötthet och huvudvärk.
- Järn krävs för nervssystemet och reglering av neurotransmittorer som serotonin, dopamin och noradrenalin.
- En bra järnbalans och järntillgänglighet krävs för immunförsvaret, sköldkörteln och binjurarnas funktion.
Barn och järn
Järntillsatser i halvfabrikat för barn visar på vikten av järn för en normal utveckling. Men varför behöver maten ha tillsatser?
Orsaker till många barns för låga järnvärden kan vara
- tidigt klipp av navelsträngen vid födseln
- mammans brist på tillräckligt med hemjärn och dess ko-faktorer under graviditet och amning
- en kost fattig på lättupptagligt järn när barnet börjar äta efter amning.
Tursamt nog har många förlossningsavdelningar börjat implementera så kallad sen avnavling, dvs. att vänta en stund med att klippa navelsträngen. Så länge navelsträngen är spänd, blå/röd eller pulserar överförs blod och därmed syre till barnet. Om navelsträngen klipps i förtid – innan den pulserat klart och är vit och slapp – kan barnet gå miste om så mycket som 30 procent av sitt blod innan moderkakan tömts klart. Det kan ta två minuter eller 30, det är inte klockan som avgör utan hur strängen ser ut och känns.
Att börja livet utan så mycket av sitt blod innebär att barnet både får sämre syretransport samt förlorar viktiga stamceller från moderkakan som är viktiga för immunförsvaret även senare i livet.
Om babyn har något andningshinder är det än viktigare att navelsträngen får pulsera klart, det kan förhindra syrebrist innan andningen kommit igång.
Järn i kosten
Hemjärn som finns i animaliskt protein är oöverträffat när det gäller biotillgänglighet. Järn i kött och särskilt inälvsmat är dessutom rikt på de ko-faktorer som är nödvändiga för en frisk järnhantering: A-vitamin, koppar, zink, B-vitaminer.
Tillförsel av vitamin E av bra kvalitet kan vara värdefullt om man har för stor järninlagring eller oxidativa processer.
RCP är ett protokoll som blivit alltmer känt för att optimera bland annat järnhantering och energi i kroppen.
