Med probiotika menas bakterie- och svampstammar som ger positiva effekter både lokalt i tarmen och på hälsan i stort. Prebiotika är olika slags fibrer som ger näring till probiotikan. Med synbiotika avses en blandning av godartade stammar och anpassad näring till dessa. Känsliga personer med IBS-liknande problem och SIBO kan uppleva (åtminstone i början) mer symtom av prebiotika.
Kan vi påverka vårt mikrobiom?
Sammansättningen av tarmfloran varierar från individ till individ och även över tid. Den påverkas bl.a. av vår kost, vilka läkemedel vi tar, men även av hur mycket naturligt ljus vi får på kroppen. Grunden i vårt mikrobiom läggs vid födelsen och uppväxten. Men det är mycket vi kan göra för att påverka den därefter. På senare år har både klinisk och laboratoriebaserad forskning kring tarmflorans betydelse för hälsan exploderat. För bara något decennium sedan var probiotika något vi tog enbart för att få ”goda magkänslor”, råda bot på diarré och uppblåsthet t.ex. efter en antibiotikakur.
Hur påverkar bakterierna oss?
Nu vet vi att immunförsvar och motståndskraft, mental och kognitiv hälsa, reproduktiv och hormonell hälsa alla påverkas av sammansättningen av mikrobiomet i våra tarmar. Vi har utvecklats som art genom hundratusentals år med bakterier i vår matsmältningssystem.
De hjälper vår mat att brytas ned genom att:• utsöndra spjälkande enzymer
• omvandla fibrer till fettsyror som har stor betydelse för hälsa och immunförsvar
• producera organiska syror som gör att ogynnsamma bakterier inte trivs.
En mångfaldig god bakterieflora balanserar vårt immun- och hormonsystem genom att:
• utsöndra ämnen som dämpar inflammation
• producera hormoner som serotonin och dopamin.
Ny forskning visar att via vagusnerven kan ämnen som vårt mikrobiom tillverkar nå fram till och påverka nervsystemet och hjärnan.
Olika slags bakterier och svampar
Det är skillnad mellan bakterier och svampar som stannar kvar och koloniserar tarmslemhinnan och probiotika som är verksamma medan de passerar genom tarmen. Den probiotika som inte stannar kvar gör ändå stor skillnad för välbefinnandet. En del personer ska inte ta
sporbildande probiotika, om du t.ex. har ett nedsatt immunförsvar. Icke-sporbildande och icke- histaminbildande probiotika är ett lämpligt första val av probiotika.
Källor:
https://nyheter.ki.se/tarmbakterier-paverkar-skyddet-fran-blod-hjarnbarriaren
